

Med hjälp av utvecklingsprogrammet möjliggörs lönsam tillväxt av hamnverksamheten. Det tillgodoser också stadsbornas och hamnkundernas behov. Terminalinvesteringar och byggande av hamninfrastruktur, samt effektivare trafikarrangemang förbättrar passagerarupplevelsen, tjänsterna och rederiernas verksamhetsmiljö, samt öppnar stadsrum som invånarna kan använda.
Affärsverksamheten för rederierna som trafikerar i centrala Helsingfors hamnar grundar sig på ett ekonomiskt koncept som kombinerar passagerar- och godstrafik på samma fartyg, och garanterar en tät, effektiv, regelbunden och miljövänlig sjöfart mellan Helsingfors, Tallinn och Stockholm.
Utvecklingsprogrammet säkerställer att den nuvarande effektiva och regelbundna passagerar- och godstrafiken är möjlig, och att färjepassagerarna även i framtiden får komma direkt till centrum av Helsingfors.
Helsingfors Hamns affärsverksamhet är uppdelad i två affärsverksamhetssegment; passagerar- och godstrafik. Helsingfors Hamn är den största passagerarhamnen i Finland enligt antalet passagerare, och en av de mest trafikerade passagerarhamnarna i Europa för internationell trafik.
Helsingfors Hamn är också Finlands största allmänna hamn för styckegods och import. Den betjänar framförallt Finlands utrikeshandelstransporter i enheter, det vill säga containrar, långtradare och släpvagnar. En effektiv hamnverksamhet kräver effektiva transportförbindelser.
Helsingfors Hamns marknadsandel är 81 procent av det totala antalet passagerare i Fasta Finlands havshamnar. Intäkterna till området av sjöresenärerna som färdades via hamnen 2017 uppgick till mer än 689 miljoner euro (Helsingfors Hamn Ab, effektforskning 2019).
Volymen av utländsk godstrafik som färdas via Helsingfors Hamn är cirka 14 procent i ton, och för godstrafiken i enheter är den cirka 40 procent av den totala trafiken i Finlands hamnar. Godsets värde är 43–54 miljarder euro, det vill säga 40–50 procent av värdet på alla Finlands sjötransporter.
Läs mer om effektforskningen (på finska) utförd av Åbo universitets Brahea-centrum 2019)
År 2030 är Helsingfors Hamn fortfarande den mest trafikerade och mångsidiga hamnen för passagerartrafik i Finland. Effekterna av passagerartrafiken syns t.ex. inom tillhandahållandet av turismtjänster, hotell- och restaurangbranschen, lokal- och fjärrtrafiken samt detaljhandeln.
År 2030 kommer Helsingfors Hamn fortfarande att vara den mest trafikerade och mångsidiga hamnen för passagerartrafik i Finland.
Enligt utvecklingsscenariot kommer Skatuddens terminal att betjäna Stockholmtrafiken och Västra hamnen Tallinn- och St. Petersburgtrafiken. Hansaterminalen i Nordsjö hamn betjänar passagerartrafiken till Travemünde.
Utvecklingsprogrammet möjliggör tillväxt och utveckling av Hamnen, särskilt i Västra hamnen, som är den mest betydande hamndelen i centrum. Hamntunneln som ska byggas till Västra hamnen förbättrar hamnens tillgänglighet. Tack vare den blir trafiken i området kring Busholmen och Gräsviken smidigare, mindre störande och hamnens miljöeffekter ovan jord minskar.
En andra passagerarterminal (T1) byggs i Västra hamnen för att betjäna resor till Tallinn och St. Petersburg. Den nya terminalen tillgodoser behovet av både passagerarlokaler och passagerarupplevelsen, samt verksamhet som i övrigt stöder resor. En ny passagerarterminal byggs också i Skatuddens hamn för att betjäna Stockholmsresenärerna. Den tillgodoser speciellt de operativa behoven hos rederier som har verksamhet samtidigt, och strukturerar på samma gång användningen av hamnområdet.
Tallinnriktningen fungerar som drivkraften bakom tillväxten av passagerartrafiken, och Stockholms passagerartrafik återgår till nivån 2019. Tillväxtmöjligheter identifieras för passagerartrafiken till St. Petersburg. Passagerartrafiken till Travemünde förutspås fortsätta med en måttlig tillväxt.
Den internationella kryssningstrafiken förutspås återgå till nivån 2019.
Skatuddens hamn och Västra hamnen betjänar långtradar- och trailertrafik på passagerarfartygen, och Nordsjö hamn betjänar främst container-, långtradar- och trailertrafik samt projektlaster. Enligt utvecklingsprogrammet koncentreras Tallinntrafiken till Västra hamnen, och Stockholmtrafiken till Skatuddens hamn.
Nordsjö hamn tar även i framtiden emot den största delen av godstrafikens tillväxt.
Inga större inbördes förändringar förutspås i trafikriktningar och -former under programperioden. Estlands och Tysklands transporter på gummihjul förväntas fortsätta att utvecklas positivt, och Sverigetrafiken förväntas fortsätta vara stabil. En betydande tillväxt förväntas för containertrafiken.