Natur- och landskapsvärdena i Lappvikens park beaktas vid planeringen av hamntunneln. 

Den planerade hamntunneln börjar i Västra hamnen, når markytan vid den södra kanten av Lappvikens park och förenas där med Västerleden. Det är viktigt för Hamnen och en förutsättning för bygget av tunneln att inverkan på miljön i Lappvikens park lindras. Största delen av Lappvikens park förblir orörd, vad gäller hamntunneln. Arbetsplatsen för tunneln berör cirka en procent av hela parkområdet i den planlagda parken.

Två utrotningshotade arter lever i Lappvikens park, flygekorren och hårflokeplattmalen. Helsingfors Hamn har i planeringen av tunneln fäst särskild uppmärksamhet vid livsmiljöerna för dessa arter samt att förebygga och lindra andra skadliga miljökonsekvenser. Vid planeringen av tunneln har man valt en teknisk lösning med ett tunt bergtak. Lösningen innebär att tunnelns mynning i södra kanten av Lappvikens park byggs så att det öppna schaktet vid tunnelmynningen blir avsevärt mindre jämfört med tidigare planer. Tack vare lösningen kan man bevara

• trädbeståndet i kärnområdet för flygekorren
• områden med rotkörvel i större utsträckning än tidigare, vilket förbättrar levnadsförhållandena för hårflokeplattmalen i parken
• rastplatsen för hundar vid Lappviken, som blir kvar där den är och kan användas under hela byggtiden.

Levnadsförhållandena för flygekorren tryggas

Flygekorren är en art som skyddas av EU:s naturdirektiv och Finlands naturskyddslag. Det är förbjudet att förstöra eller försämra dess föröknings- och rastplatser. Lappvikens park har tre identifierade kärnområden för flygekorren, ett ligger delvis i linje med den planerade tunneln. Hela kärnområdet för flygekorren kan bevaras med ett tunt bergtak på tunneln, vilket förkortar det öppna schaktet som byggs. Därtill kan levnadsmiljön för flygekorren skyddas genom att

• utföra sådana byggarbeten som medför buller och vibrationer utanför flygekorrens förökningstider, dvs. inte i mars–juli
• spara träd och plantera skyddande träd efter hand som planeringen av bygget framskrider, samt
• bygga holkar. 

Helsingfors Hamn har för styrningen av projektet bett NTM-centralen om ett utlåtande om hur planerna påverkar projektets naturkonsekvenser. NTM-centralen bedömer att planen inte försämrar levnadsmiljön för flygekorren.

Flyttplanteringar av rotkörveln tryggar levnadsförhållandena för hårflokeplattmalen

Hårflokeplattmalen är särskilt skyddad enligt naturvårdslagen och synnerligen utrotningshotad i Finland. Den är en fjärilsart vars larv lever på rotkörveln och använder den som näring.

Helsingfors Hamn tryggar levnadsmöjligheterna för hårflokeplattmalen i Lappvikens park. Detta görs genom att både planera betydande nya bestånd av rotkörvel annanstans i parken och komplettera befintliga bestånd, och man har därför tagit fram en mångårig planteringsplan för rotkörveln. Målet är att säkerställa att parken har tillräckligt med tillväxtområden för rotkörveln så att livsmiljön för hårflokeplattmalen inte försämras.

Planen för plantering av rotkörvel började genomföras hösten 2024 med preparering av testområden och med sådd. Framdeles ska planens effekt följas upp årligen. Uppföljningens resultat utnyttjas i planeringen och man kan göra ändringar till exempel i planteringsplanen för rotkörveln utifrån resultaten.

Hamnen har bett NTM-centralen om ett utlåtande om planteringsplanen för rotkörveln och centralen förordade planen. NTM-centralen ansåg att den viktigaste åtgärden är att rotkörvel sprids i parken. För närvarande utreder man omfattningen av planteringsområdena som garanterar en tillräcklig kompensation.

Också med tanke på levnadsförhållandena för hårflokeplattmalen är det viktigt att använda byggteknik med ett tunt bergtak på tunneln. Tack vare den kan andelen bergtunnel i hamntunneln förlängas och andelen öppna schakt förkortas. Metoden bevarar således den nuvarande växtligheten av rotkörvel bättre än den ursprungliga planen.

Helsingfors Hamn säkerställer också att myndigheter och andra intressentgrupper har en genuin transparens i bedömningen av tunnelprojektets centrala konsekvenser för naturen.

Rastplatsen för hundar vid Lappviken bevaras

Den tekniska lösningen med tunt bergtak ger också möjlighet att bevara rastplatsen för hundar vid Lappviken där den finns nu. Den kan alltjämt användas som normalt under hela tunnelbygget.

Det blir inte några egentliga begränsningar för användningen av rastplatsen, eftersom ingången till den kommer att finnas längre bort från byggplatsen. De enda begränsningarna beror på bullriga arbetsfaser såsom borrningar och transport av sprängsten. På grund av terrängen i området blir de bullriga arbetsfaserna dock mycket korta. Enligt den nuvarande tidsplanen kommer de mest bullriga arbetsfaserna att infalla på åren 2028 och 2029.