
Vanliga frågor om utvecklingsprogrammet
Vanliga frågor om utvecklingsprogrammet
Utvecklingsprogrammet är ett gemensamt projekt mellan Hamnen och Helsingfors stad, där hamnfunktionerna omorganiseras och stora och långvariga investeringar görs i utvecklingen av hamninfrastrukturen i Helsingfors.
Utvecklingsprogrammet består av följande helheter:
- Tallinntrafikens passagerarbilfärjor koncentreras till Västra hamnen och Stockholmstrafikens passagerarbilfärjor till Skatudden.
- Från Västra hamnen byggs en cirka två kilometer lång hamntunnel till Västerleden.
- Trafiken med passagerarbilfärjor upphör i Södra hamnen. I framtiden kommer ett mindre område än för närvarande att reserveras för internationell kryssningstrafik och snabbgående färjetrafik från Södra hamnen.
- Södra hamnen öppnas för stadsbornas bruk på ett nytt sätt och området får ett arkitekturmuseum, kaféer, kontorsbyggnader och ett strandstråk som kopplar ihop Brunnsparken med Salutorget.
- Nordsjö hamn utvecklas för godstrafikens behov.
Förändringarna i Västra hamnen genomförs först. Förnyelserna där väntas bli klara år 2032. Utvecklingsprogrammet som helhet kommer att vara genomfört i slutet av 2030-talet. Helsingfors Hamn Ab ansvarar för alla kostnader för det.

Västra hamnen är Helsingfors överlägset största passagerarhamn. Förnyelserna där består av tre delar. Tallinntrafikens passagerarbilfärjor koncentreras till Västra hamnen, vilket förutsätter utveckling av hela området och förbättrade trafikförbindelser mellan Västra hamnen och Västerleden. I Västra hamnen byggs:
- En hamntunnel, som är en dubbelriktad passage mellan Västra hamnen och Västerleden för tung trafik och personbilstrafik till hamnen.
- Terminal T1 – Busholmens Maritimcenter, som ersätter den gamla terminalen som rivs. Den nya terminalen erbjuder också tjänster för Busholmens invånare.
- Nya kaj- och fältarrangemang, genom vilka Västra hamnens kajområde utvidgas och kajerna förnyas.
Efter utvidgningen har Västra hamnen
- 17 hektar areal
- 2 passagerarterminaler
- 4 akterportsplatser
- en hamntunnel som förenar Västra hamnen och Västerleden
- en sjöfarled som är 11 meter djup.
Kostnaderna för utvecklingsprogrammet är i sin helhet Helsingfors Hamn Ab:s egen investering.
All trafik med passagerarbilfärjor till Tallinn koncentreras till Västra hamnen i Helsingfors, så mängden trafik till hamnen kommer att öka. Detta gör det ännu viktigare att bygga tunneln, eftersom trafiken i gatunätet på Busholmen redan är väldigt livlig och känslig för störningar.
Hamntunneln byggs för att trafiken mellan Västerleden och Västra hamnen ska bli smidig och så störningsfri som möjligt. Västra hamnens tillgänglighet förbättras och den tunga trafiken flyttas helt bort från det allmänna gatunätet.
Då Tallinntrafiken koncentreras till Västra hamnen blir det möjligt att koncentrera Stockholmstrafiken till Skatudden. Detta frigör Södra hamnen för en ändamålsenligare användning ur stadsbornas synvinkel. Hamntunneln minskar också den tunga trafiken i Helsingfors centrum, då trafiken på gummihjul som tidigare avgått från Skatudden till Tallinn framöver går från Västra hamnen.
Den övre bilden visar platsen för hamntunnelns norra öppning mellan Lappviksparken och Ilmarinenhuset just nu och den nedre bilden hur det kommer att se ut när tunneln är klar. På den nedre bilden syns också den cykelbana som staden planerar i rött.


De beräknade kostnaderna för tunnelalternativet som valts ut för den fortsatta planeringen är cirka 300 miljoner euro.
Hamntunnelns norra öppning ska enligt planen placeras i kanten av Lappviksparken. Lappviksparken hör till de viktigaste grönområdena i södra Helsingfors. Sammanlagt sträcker sig strukturerna i hamntunnelns dagbrott till Lappvikens parksida från en yta på cirka 700 kvadratmeter. Detta motsvarar cirka 1% av parkens yta.
De största frågorna gällande naturvärden som behöver lösas är tryggandet av levnadsvillkoren för de utrotningshotade arter som påträffats i parken, det vill säga flygekorren och hårflokeplattmalen. Att de tryggas är en förutsättning för att tunneln ska kunna byggas.
Helsingfors Hamn har hittat lösningar för att trygga arternas levnadsvillkor: tunneln byggs så att det tunnelavsnitt som öppnas ovanifrån minimeras. Lösningen tryggar flygekorrens kärnområde i parken och även områden med rotkörvel bevaras på ett större område än i den tidigare planen. Rotkörveln är en växt som hårflokeplattmalen använder som föda.
Hårflokeplattmalens levnadsvillkor tryggas också genom att plantera mer av dess födoväxt rotkörveln på annat håll i parken. Planteringarna har redan inletts, och deras framgång följs upp regelbundet.
Ett intensivt samarbete för att trygga naturvärden fortsätter även i samband med den fortsatta planeringen av projektet, och planerna preciseras vid behov.
Lappvikens hundpark blir kvar i området.
Utan tunneln skulle trafiken till den växande Västra hamnen koncentreras till gatunätet. Det skulle leda till köbildning i synnerhet i hamnens lossningstrafik. Detta skulle kunna leda till långa förseningar och svårigheter med att följa fartygens tidtabeller. Västra hamnens driftssäkerhet skulle försvagas, eftersom störningskänsligheten i gatunätet skulle påverka hamnverksamheten allt mer. Samtidigt skulle hamnens och rederiernas affärsverksamhet lida om trafiken inte är smidig och förutsägbar.
Utan tunneln skulle möjligheterna att utveckla trafiken mellan Västra hamnen och Västerleden vara begränsade. Detta skulle försvaga tillväxtmöjligheterna för hamnens och rederiernas affärsverksamhet under kommande decennier. Samtidigt skulle det försvaga de förbindelser ut i världen som Finlands utrikeshandel behöver.
Trivseln och tryggheten i Busholmens boendemiljö skulle också påverkas negativt, då den växande hamntrafiken i gatunätet skulle orsaka buller, föroreningar och trafikproblem.
Den nuvarande T2-terminalen i Västra hamnen fortsätter som Tallinntrafikens terminal. Däremot rivs den nuvarande T1-terminalen i Västra hamnen under 2025. I dess ställe byggs en ny modern terminalbyggnad.
Skatuddens passagerarterminal är en skyddad byggnad. Den förnyas genom en omfattande renovering, så att den framöver kan ta emot all trafik med passagerarbilfärjor till och från Stockholm. Renoveringen väntas bli klar vid ingången till 2030-talet.
Hamnen överlåter Olympiaterminalen i Södra hamnen till Helsingfors stad när utvecklingsprogrammet blir klart.
Det nya Maritimcentret på Busholmen ersätter den gamla terminalbyggnaden T1 i Västra hamnen. Den gamla terminalen uppfyller inte längre det moderna fartygsresandets behov och möjliggör inte de kommande trafikarrangemangen i området i fråga om sin placering. Den har också hustekniskt nått slutet av sin livstid.
I den nya terminalbyggnaden kan man utöver terminallokalerna även bygga affärs-, kontors- och parkeringslokaler samt genomföra andra tjänster. Man har föreslagit sammanlagt 37 000 m²-vy samt 600 bilplatser för terminalområdet.
Planeringen av den nya Terminal 1 har börjat. Den gamla terminalen rivs 2025.
I och med hamntunneln och den nya terminalen förändras kaj- och fältområdena i Västra Hamnen.
De fartygsplatser som i nuläget används dagligen av Tallinks och Eckerö Lines fartyg blir kvar. Kajfältet utvidgas söderut genom utfyllnad i havet för att utöka fartygsplatserna. För fartygsplatserna längre norrut ändras kajlinjerna. Västra hamnen får sammanlagt fyra akterportsplatser för kryssningsfartyg.
Ändringsarbetena utförs stegvis och arbetet inleds med en utvidgning av den södra spetsen. Det är viktigt att den operativa hamnverksamheten kan fortsätta under hela ändringsarbetet.
Illustrationen visar kajområdena när Västprojektet är slutfört:

Den tunga trafiken på Skatudden minskar, eftersom långtradartrafiken till Tallinnfärjorna flyttas till Västra hamnen och endast använder hamntunneln.
Stockholmstrafiken med passagerarbilfärjor koncentreras till Skatudden på 2030-talet. Efter det minskar den tunga trafiken också märkbart i Södra hamnen.