Helsingforsregionens miljötjänster HRM mätte luftkvaliteten i Skattuddshamnen år 2025. HRM har följt luftkvaliteten i hamnarna i Skattudden, Västra hamnen, Södra hamnen och Nordsjö sedan 2009. Även mätningarna i Skattudden visar att luftföroreningshalterna i hamnarna är låga och att de gränsvärden som fastställts för luftföroreningar inte har överskridits i hamnarna. Fartygens ankomst- och avgångstider syns i dygnsvariationen i halterna.

Låga halter av luftföroreningar i hamnarna

Halterna av luftföroreningar i Södra hamnen i Skattudden var år 2025 låga jämfört med områden med livlig trafik i Helsingfors. Hamnarna ligger i välventilerade områden, och utsläppen späds effektivt ut i öppna miljöer. Förutom fartygsutsläpp påverkas luftkvaliteten i hamnarna också av övrig trafik i hamnområdet.

Utsläppen från både sjötrafiken och vägtrafiken i hamnområdena har tydligt minskat under cirka 20 år. Gränsvärdena för luftföroreningshalter har inte överskridits i hamnarna.

– Särskilt svaveldioxidhalterna har minskat tydligt efter att utsläppsnormerna för sjöfarten skärptes 2010 och 2015. Dessutom visar mätningarna att svaveldioxidutsläppen från energiproduktionen i huvudstadsregionen har minskat avsevärt. I dag ligger halterna nära nollnivån, berättar HRM:s luftvårdsexpert Saija Korhonen.

Halterna av kvävedioxid från avgaser har halverats i hamnarna

Utöver en flyttbar mätstation för luftkvalitet följs halterna av kvävedioxid från avgaser årligen med små passivinsamlare i Västra hamnen, på Södra kajen och i Skattudden. Dessa mätningar har gjorts i nästan 20 år. Under denna tid har kvävedioxidhalterna halverats i Helsingfors hamnar. Minskningen beror på förnyelsen av fordonsbeståndet, renare avgasutsläpp samt minskade utsläpp från sjöfarten.

– De årliga halterna av kvävedioxid som uppmättes under tidigare år överskred ännu Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärde, men år 2025 underskred halterna som uppmättes i Skattudden redan det strikta årsmedelvärdet, säger Korhonen.

– I hamnen bygger vi förutsättningar för logistikens och sjöfartens behov i den rena omställningen. Vi förbereder oss för elektrifiering av trafiken och distribution av alternativa bränslen, bland annat metanol, säger Helsingfors Hamns HSEQ- och hållbarhetschef Andreas Slotte om framtidsutsikterna.

– Utsläppen i hamnområdena har minskat kraftigt på lång sikt, och det finns säkert flera orsaker till den positiva utvecklingen: svavelhalten i bränslen har minskat, motortekniken har utvecklats och fordonsflottan har elektrifierats. Jag tror också att det syns i resultaten att vi under de senaste åren har börjat erbjuda landström till fartyg i flera delar av hamnen. Användningen av landström minskar fartygets luftutsläpp med upp till 80 % när det ligger i hamn, fortsätter Slotte.

Fartygens ankomst- och avgångstider påverkar dygnsvariationen av halterna

Halterna av luftföroreningar i hamnarna varierar enligt fartygens ankomst- och avgångstider. I Skattudden syns tydligt en ökning i halterna av kvävedioxid från avgaser och i partikelantalet på morgonen och kvällen.

– Av luftföroreningshalterna ser man tydligt när fartyg anländer till och avgår från hamnarna. Halterna varierar i takt med trafiken till och från fartygen. Samma variation syns både på vardagar och under veckoslut, säger Korhonen.

Information om luftföroreningar

• Svaveldioxid (SO₂) i utomhusluften härstammar främst från energiproduktion, fartygsutsläpp samt olje­raffinering. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt under de senaste decennierna, och halterna i utomhusluften är i dag mycket låga.
• Kväveoxider i inandningsluften härstammar från trafikens utsläpp, särskilt från dieselfordon och tung trafik. I närheten av hamnar höjer även sjöfartens utsläpp halterna. Bland kväveoxider orsakar kvävedioxid (NO₂) mest hälsoskador. Vid höga halter förorsakar den sammandragning av luftrören och ökar luftvägssymtom, särskilt hos barn och astmatiker.
• Inandningsbara partiklar (PM₁₀) utgörs till största delen av trafikrelaterat gatudamm, som kan vara skadligt för hälsan. Förhöjda halter påverkar särskilt personer med luftvägssjukdomar.
• Finpartiklar (PM₂,₅) bildas främst från trafikens och vedeldningens utsläpp, men fjärrtransporteras också huvudstadsregionen från andra länder. De anses särskilt skadliga eftersom de kan tränga djupt in i lungorna.
• Partiklars antalhalt (PNC) mäts utöver masshalten. I stadsluften beskriver den väl ultrafina partiklar från avgaser nära källan, som tränger långt in i andningsorganen. De viktigaste utsläppskällorna är fordon och arbetsmaskiner samt sjö- och flygtrafik.
• Gränsvärden anger de högsta tillåtna hälso­baserade halterna. Om de överskrids ska kommunen utarbeta och genomföra luftvårdsplaner.
• Världshälsoorganisationen WHO har gett hälso­baserade riktvärden. De är rekommendationer baserade på konstaterade hälsoeffekter.

Mer information:
• Halter: Trender i luftföroreningshalter – HSY
• Utsläpp: Utsläppstrender för luftföroreningar i huvudstadsregionen – HSY
• Öppna data om luftföroreningar Luftföroreningshalterna i huvudstadsregionen – HSY